painted Porträt der Elisabeth Ott in 1704
Related Paintings of Johannes Dunz :. | the blue rider | Yarra Winter Night | St Jerome | A Recon-naisance (mk43) | St Anne with the Virgin and Child | Related Artists:
ZUCCARO TaddeoItalian Mannerist Painter, 1529-1566
Painter and draughtsman. Taught to draw by his father, at the age of 14 he went alone to Rome where, according to Vasari, he was employed in various workshops and studied independently, particularly the works of Raphael. Through assisting Daniele de Porri (1500-77), who had trained in Parma, he learnt of the work of Correggio and Parmigianino. He first became known for his paintings on fa?ades, notably scenes from the Story of Furius Camillus on the palazzo of a Roman nobleman Jacopo Matteo, executed in 1548. Vasari claimed that Taddeo's fa?ade decorations equalled those of Polidoro da Caravaggio; none survives, although some are documented in drawings (e.g. London, BM; Paris, Louvre) and show his assimilation of Polidoro's style. Taddeo's earliest extant works date from 1553 when he collaborated with Prospero Fontana on the decoration (part destr.) of the villa of Pope Julius III outside the Porta del Popolo in Rome; Taddeo's contributions included scenes of The Seasons in the loggia of the nymphaeum. In these, clarity of form and space, natural proportions and idealization of human form demonstrate his affinity with the classicism of the High Renaissance. He also assimilated the sculptural sensibility of Mannerism, derived from Michelangelo.
hedvig eleonorasHedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid.
Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen.
Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta.
Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667.
Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
MIJN, George van derFlemish Painter, 1719-1783